Max



He loves me.

Tokio hotel - varför så hatade?

' Okej, jag såg en tjej som hade lagt upp en bild i fokus på bilddagboken, då hon höll Tokio Hotels nya skiva ”Humanoid” i handen, & hon hade fått både negativa & positiva kommentarer. Men de negativa kommentarerna såg ut mer såhär: ”*HOST EMO HOST*” & ”Usch, snälla släng skivan”. & nu, en gång för alla, vill jag veta vad det är för ”fel” på Tokio Hotel. & jag vill inte ha några patetiska svar som: ”Dom är fula!” lr ”Dom är bögar!” Osv osv. You get it? GOOD. Jag vill ha seriösa svar.
Speciellt killar hatar bandet. Varför? Ni säger att Bill är bög. För att han har lite feminina drag, klär sig i lite tighta kläder, sminkar sig & fixar sitt hår som han vill? Jag skrattar er rakt upp i era fula ansikten. Han har sagt 2-3 ggr i media att han INTE är bög. Det är ju helt otroligt att han måste gå ut med det i media, bara för att alla kallar honom för bög. Han vet ju bäst själv vad han har för läggning. & vad är det för fel med att vara bög? I don’t see the problem.

Tokio Hotel verkar vara ett band som man antingen hatar lr älskar. Vissa personer vågar inte ens erkänna att de tycker att Tokio Hotel är bra. Det är så jävla synd tycker jag. Så ist går även de runt & säger att de är bögar & att de borde dö, osv osv.
Och en sak till, NEJ. Bill & Tom är, har aldrig & kommer aldrig att vara tsm. Vart fan har ni fått det ifrån? De har en jävligt speciell relation till varandra. De är enäggstvillingar & har delat hela sitt liv tsm. Tänk er själva om ni hade en enäggstvilling, ni skulle vara väldigt nära varandra, dela allt med varandra, & utan eran syster/bror skulle ni inte känna er hela, det är vad de flesta säger. Även Bill & Tom, de skulle inte kunna tänka sig ett liv utan varandra.

Jag själv är ett fan. Tokio Hotel kommer alltid ha en plats i mitt hjärta, & det kan ingen ta ifrån mig. Hur mycket skit jag än får. I don’t really care. De har gjort mycket mig. & jag älskar dem. Jag älskar att hur mycket skit de än från, från andra kändisar lr från bara random-folk, & allt annat, så förändras de inte. De kommer alltid att vara sig själva. De kommer aldrig att förlora sig själva i kändisskapet, & de kommer aldrig att försöka vara något som de inte är bara för att någon annan vill det. DET är vad jag älskar. Deras lyrics är helt jävla underbara, & jag måste ha något som jag kan relatera till, & det känner jag verkligen att jag kan. Skulle aldrig kunna lyssna på ett band som inte ha bra lyrics.

Jag skulle kunna länka en video där man får se hur fina de egentligen är, men det tänker jag faktiskt inte göra, då jag vet att ungefär 10% kommer kolla, & de andra 40% kommer inte kolla, 50% kommer kommentera något i stil med: ”BÖGAR!”
Patetiska är ni.

För några dagar sedan var det en kille som hade satt betyg på ”Humanoid”. Skivan fick ett + av fem. Det roliga var att han hade skrivit ungefär 5 rader om skivan, sedan stod det såhär (& lite till): ”En humanoid är en varelse som till kroppsformen påminner om en människa. Men bara till det yttre. Det är också en väldigt passade titel på det tyska pojkbandet Tokio Hotels fjärde album. ”Humanoid” ser ut precis som en vanlig skiva. Den är rund och gjord av plast. Men precis som en humanoid saknar den, well, relevant innehåll.
De identiska tvillingbröderna Bill och Tom Kaulitz (och de andra två) är resultatet av en minutiös marknadsplan. Jag misstänker att mötet på skivbolaget lät ungefär så här: Vi tar ett tyskt band och ger dem ett japanskt namn. Vi klär dem i baggybyxor och porösa hästmanar till frisyrer. Vi utsätter dem för grav grooming. (Om någon skulle byta ut den verklige sångaren Bill Kaulitz mot vaxdockan från Madame Tussauds skulle inte ens hans mest dedikerade fans märka någon skillnad.)”


Jag vet att det inte är så jätterbra skrivet, då jag mest satt & stresskrev, men whatever.


Bring me the horizon @ Brew house 17/10 -09.

' Underbart!
Mina höftben är helt jävla förstörda, min bröstkorg gör så in i helvetes ont. Kan knappt prata för då gör'e bara ondare. Gå kan jag inte heller. För varje steg jag tar, så bara sticker det till, lr vad jag ska säga. Min armbåge är helt död. & mina höfter gör oxå ont. Jag förfrös nästan i kön. & jag tappade nästan mina byxor & lite mer därtill, på konserten. (HAHAH!)
Men det var så jävla värt allt! För det här var nog en av de bästa dagarna i hela mitt liv. Jag vet att jag kanske säger det rätt ofta. Men det var'e verkligen!
Stod & sjöng, & Johan & Oliver kollade på mig & sjöng oxå. Så jävla fint var'e! Tog Oliver i handen, & på hans tatueringar (som förövrigt var jävigt nice att ta på, måste jag säga!). Tog på Matt (Kean's) svettiga rygg. Fick Adepts handduk. Svimmade nästan. Kunde knappt andas. Spydde nästan på 3 pers.
Jag vet inte hur mycker mer jag kan säga.
Dagen var helt jävla perfekt! <3

Bilder:

Her bright skies:



Adept:



Bring me the horizon:



Aj:





Jag fick bara en bra bild på alla 3 banden, ungefär. Samma sak där, mammas kamera. Men det gör inte så mycket.
På sista bilden hänger Adept's handduk så fint på väggen, & min biljett sitter där över. Mycket fint. Mycket fint!
& på näst sista bilden kan ni se mina märken som jag fick.
Fan vad ont jag hade!

All time low @ Sticky fingers, 16/9 - 09.

' All time low. Det helt jävla underbart! The Audition var jävligt bra de oxå! Gitarristen (tror jag det var, affrot iaf) trängde sig förbi mig då jag skulle visa min biljett för att komma in. Tänkte fråga vafan han höll på med, sen såg jag att han faktiskt spelade i bandet.
Jag stod längst fram. Sångaren kollade på mig, & även gitarristen (?), vet dock inte om jag tog sångaren i handen oxå, men det tror jag inte. Han var lite söt. Hahah, då han satt där, på scenen & sjöng. Alla från All time low kollade på mig, dock, förutom Rian, för han satt ju vid sina trummor hela tiden. Jag tog på Jack's & Zack's gitarr & höll Alex i handen (då jag nästan råkade dra av hans ring, vilket inte alls var meningen)! Det var iaf jävligt mysigt, & jag kan inte vänta tills de kommer tebax! Vilket förhoppningsvis blir i Februari någon gång.
& ett stort jävla tack till Malin, som körde oss upp & som fixade sovplats till oss.

Bilder:

The Audition:















All time low:





























Många bilder, ohyes, I know!
Dock är det väldigt dålig kvalité på de, men det är för att jag inte hade min kamera, utan mammas kamera, & den tar lite suddiga bilder & så, men det är sånt man får leva med.


Göteborg 09, dag 4.

' En av de bästa dagarna i hela mitt jävla liv. Idag skulle jag få se Bmth. Ett av mina absoluta favoritband. & jag kan ju säga att det var helt crazy! Stod längst fram & känslan var underbar.
Kommer aldrig glömma då Oliver sa att de hade lovat att komma tillbaka, & att de redan hade bokat en spelning på Sticky fingers.
De hade även signering senare på kvällen.
Åh, vilken perfekt dag. <3

Bilder:



Signering:


Skivan i sitt slutgiltiga resultat:


Bilden från signeringen har Emelie tagit.
& det fick bara bli en bild från spelningen, då alla verkligen var skitdåliga. Men men, det är sånt man får leva med!

RSS 2.0